fi | se
Webbkarta

Framsidan
Vad är handboken?
En KiVa Skola är en skola som jobbar mot mobbning Handbok för föräldrar i ett nötskal
Grundinformation om mobbning
Vad är mobbning? Mobbningens former Mobbning berör hela klassen
Vad beror mobbning på? Hur känner jag igen en mobbad elev?
Åtgärder mot mobbning i skolan och hemma
Åtgärder i skolan Åtgärder hemma
Litteratur och webbsidor
Facklitteratur Webbsidor

Mobbning berör hela klassen

Mobning berör hela klassen

Mobbning sker inte i ett socialt tomrum. För det mesta är många elever medvetna om mobbningen och mobbarens verksamhet har ofta ögonvittnen. Beklagligt många av dem samarbetar med mobbaren eller skrattar och låter förstå att de godkänner mobbningen. Lyckligtvis finns det elever som står på den mobbades sida. Största delen av eleverna ingriper ändå inte i mobbningen, utan stannar utanför och ger på det sättet mobbningen sitt tysta godkännande.

I forskning som har gjorts både i Finland och i andra länder har man observerat att eleverna agerar i mobbningssituationer enligt följande roller. Procentandelarna åskådliggör förhållandena bland 10–15-åringar.

  • Mobbaren är aktiv och den som tar initiativ, mobbningens primus motor. Han eller hon är huvudaktören i mobbningssituationerna. Ca 7–10 procent av eleverna är mobbare.
  • Medlöpare finns i samma utsträckning som mobbare, dvs. 7–10 procent av eleverna. Medlöparen spelar inte huvudrollen i mobbningen. Han eller hon är heller ingen direkt initiativtagare utan hjälper mobbaren på olika sätt.
  • Förstärkare (15–20 procent av eleverna), samlas på platser där mobbningen sker för att titta och skratta. De ger mobbaren positiv respons genom att vara med och skratta, säga något eller visa gester och miner.
  • Den mobbade (5–15 procent) är en elev som regelbundet blir utsatt för andras negativa handlingar och som på något sätt är försvarslös ur mobbarens perspektiv.
  • Den mobbades försvarare (15–20 procent av eleverna) är en elev som ställer sig på den mobbades sida och försöker stöda honom eller henne. Försvararna försöker få andra att sluta mobba eller tröstar den mobbade när de är på tumanhand.
  • Den tysta godkännaren är en elev som drar sig undan och agerar som om han eller hon inte skulle märka mobbningen. Största delen av eleverna finns i denna kategori, cirka 25–35 procent.

”Det värsta är inte de elaka människornas elakhet,utan de goda människornas tystnad”

Rubriken är ett citat av Martin Luther King men den beskriver slående väl hur den mobbade, kanske i flera års tid, upplever att ingen bryr sig eller tar hans eller hennes parti. Varför ställer man sig inte på den mobbades sida? Det kan finnas många orsaker till det. En orsak kan vara att man inte vågar – man är rädd för att själv råka ut för mobbning. Det kan också bero på att man saknar metoder – man vet helt enkelt inte vad man kan göra för den mobbade. KiVa Skola-programmet vill få barnen att förstå att man redan med verkligt små saker kan signalera sitt stöd: ”Jag är på din sida”, ”Jag vill stöda dig” eller ”Jag tycker att man behandlar dig fel”.

När mobbningen pågår länge börjar många elevers uppfattning om den mobbade förändras och bli mera negativ. Det kan bli en vana i gruppen att man ska behandla den mobbade illa. Då möjliggör inte gruppens normer att man stöder eller ens är tillsammans med den mobbade. Eleverna kan t.o.m. föreställa sig att mobbningen är godkänd, om ingen klart och tydligt ingriper i den.

Eleverna kan skämmas över det som händer den mobbade. De känner sig skamsna och illa berörda, vilket kan öka oviljan att ingripa i mobbningen. Detta utvecklas så småningom till likgiltighet och man slutar tänka på den mobbades situation. På det sättet blir det också lättare för en själv att leva med situationen. Då man inte längre tänker så mycket på mobbningen blir den vardaglig och man fäster inte längre så stor vikt vid den. Mobbningen har blivit en del av klassens och hela skolans vardag och en enskild elev har varken motiv, metoder eller mod att ingripa i den.

KiVa Skola-programmets stöttepelare är att påverka hela klassen. Med hjälp av programmet bygger hela skolan upp en atmosfär som kännetecknas av att man känner igen mobbning, tar ansvar och ingriper. Målet är att påverka eleverna så att de tysta godkännarna och de som stöder mobbaren istället ska ställa sig på den mobbades sida och visa att de inte godkänner mobbningen. Mobbningen kan upphöra först när en gemensam ansvarskänsla väcks och det sker förändringar i hela gruppens normer. Programmet strävar efter att påverka dessa faktorer. Målet är också att ge eleverna konkreta metoder och sätt för hur de kan ingripa i mobbningen och att skapa en trygg atmosfär, så att ingen behöver vara rädd för att själv bli utsatt för mobbning.

Mobbaren agerar sällan ensam.

Han eller hon har egna medlöpare och förstärkare. Den mobbade kan ha försvarare, men största delen av eleverna väljer ändå att dra sig undan i mobbningssituationer och blir s.k. tysta godkännare. Rädsla och avsaknad av metoder för hur man ska och kan ingripa i mobbning utgör hinder för eleverna att ställa sig på den mobbades sida. Mobbningen glöms bort och blir en del av skolvardagen. KiVa Skola-programmet erbjuder forskningsbaserade metoder och lösningsmodeller för hur lärare kan ingripa i mobbning och hur elever tryggt kan ställa sig på den mobbades sida.